LITE KUNSKAP OM MAT OCH JORDBRUKS PRODUKTION
Detta är en svår materia knepig att förstå men om man skall ha kunskap om varför Sveriges självförsörjning är liten måste man kunna detta. Det vi lär oss är att det är ett klustersystem av företag, marknader, regler, skatter och mycket annat som måste ändras för att vi åter skall bli självförsörjande på mat.

1984/85 kom den berömda rapporten från OECD om inkomststödet till jordbruket den omfattade i stort alla länder inom OECD. Sverige Österrike, Finland och Schweiz låg högst med ett konsumentstöd som var närmare 70 % av matpriset som konsumenten betalade.

Jordbruksministern Mats Hellström myntade sin berömda devis nu skall vi snörpa jordbruket en gång för alla. Den första grundstenen i denna plan det fanns arbetskraftsreserv som sysslade med en improduktiv verksamhet som hette jordbrukare den gruppen var nationalekonomiskt olönsam. Om man då gjorde en nationalekonomisk analys var det lönsammare för Sverige att bonden lägger av och jobbar på Volvo.

Det gick heller inte motbevisa med den tidens mått mätt då var det rätt analys.
Subsidierna till jordbruket mättes i förhållande till då rådande världsmarknadspriser hur mycket konsumenterna och nationalekonomin betalade för mycket för den mat som producerades. För varje 100-lapp konsumenten betalade gick 70 kr ut som subvention till hela produktionsklustret för maten. Bonde, regleringssystem, förädling, distribution och handel. Alla skar i mellan kraftigt av det överpris som man ansåg rådde.

Subsidierna utgjordes i stort av framförhandlade priser, låg förädlingsgrad, regleringar och skattesubventioner samt direktbidrag.

Problemet för jordbruket och det hänger fortfarande med är att det råder en ovilja förädla och exportera samt att Svenska exportprodukter inte har den förädlingsgrad som krävs för att hävda sig på europeisk och global livsmedelsmarknad.

Regeringen mötte problemen med att man skar successivt ner skydden för jordbruket man EU-anpassade och världsmarknadsanpassade. Effekten blev snabbt svenska varor var konkurrenslösa och exporten vällde in över våra gränser. Lönsamheten sjönk som en sten.

Den politiska ambitionsnivån var att sänka bondepriserna till ett minimum man talade om 60 öre kilot för spannmål, 8.50 kilot för griskött, kanske 10 kr för nöt och 1.50 kilot för mjölk. Då fram till EU-inträdet hade regeringen styrinstrumenten i sin hand och man valde målmedvetet gynnade överskottsimport som subventionerades av säljarländerna. Med regleringsinstrumentet missgynnade export från Sverige.

Det var i denna veva som spårbytet gjordes men det hade föga eller ingen effekt planen var klar Svenskt jordbruk skulle bli ett minimum ett hobbyjordbruk.

EU-inträdet förändrade bilden men de förhandlingar som då bedrevs innebar att de svenska förhandlarna i varje läge valde att lägga konkurrensnackdelar på Svenskt jordbruk man tog inte hem regelverk och ersättningar som fanns. Finnarna valde arktiskt stöd det ville de svenska förhandlarna inte höras talas om.

Vid den här tidpunkten kom flera bakslag för regeringen det var GATT/ WTO-uppgörelsen som omvandlade gränsskydd till tullar och anpassade inre regleringar till lika stora sänkningar som man sänkt tullarna. Det som de Svenska förhandlarna hoppades mycket på var att sänkningen av inlösenpriserna (Interventionen) med 15 % till och med 30 % på vissa områden skulle sänka de svenska priserna. Nu skulle aldrig det Svenska jordbruket kunna hävda sig man visste att prisnivåer på 80 öre kilot för spannmål, 2.50 på mjölk det skulle få produktionen att falla.

Vad förhandlarna bortsett ifrån var att GATT-avtalet var globalt och drabbade alla länder i GATT. Följden av avtalet blev att produktionen anpassades till efterfrågan vilket var den intellektuella tanken men det förstod inte de svenska förhandlarna. Plötsligt steg priserna på spannmål med nästan 75 % ja 100 % om man jämför med inlösenpriset. De regleringssystem som man avskaffat flyttade ut på de internationella livsmedelsbörserna som ekonomerna dödförklarat och menat det var Chicago Board of Trade som slutgiltigt skulle flytta jordbruket till de platser i världen där de bästa produktionsförhållandena rådde.

När Chicago började sätta ett pris på 180 öre kilot på spannmålen då hände det som ingen ekonom förutsett att griskött, ägg, höns, kyckling, bröd, mjöl, konditorivaror med flera produktgrupper blev prissatta av världsmarknaden efter sitt spannmålsinnehåll via terminshandel. Man hade skrivit fast sig i GATT/WTO och nu gick det inte längre reglera bort jordbruket.

Sverige har gjort några tappra försök med en djurlag som skall höja priset så mycket att griskött, mjölk, nötkött och därmed bröd ägg mjöl foder blir så dyra att de konkurreras ut av importen och är chanslösa på exportmarknaden.

Sedan har man fortsatt av bara farten med dieselskatter, konstgödselskatter, dåliga tillämpningar av regelverk som ökat importinnehållet i de svenska matprodukterna. Matproduktionens dilemma är att man i varje led lägger på 100 % vilket gör att svensk mat inte kan konkurrera med importmat. Undantaget är Lidls som lägger på 20 %

De flesta butiker använder mat som lockvara och belägger det med 100 % prispåslag.

Jordbruket har inte själva tagit fossilberoendet på allvar och valt bränslen och produktionsmetoder som gör dem oberoende av fossil bränsleimport. Även på foder och konstgödselsidan är man illa ute. Vid en oljeavspänning fungerar inte svenskt jordbruk mer än ca 3 veckor.

I hägnet av detta pågår en strukturomvandling även den vägledd av regeringar man centraliserar snart sagt allt skolor läggs ned, åldringsvård läggs ned, barnomsorg i kommunens centralort, arbetsförmedling, sjukkassa, lanthandel, bygdegårdar, restauranger ja i stort sett allt tas bort. Bensimacksdöden och omstruktureringen av bensinbolagen har även det bidragit.

Vägar underhålls inte heller inte järnvägar med svagt trafikunderlag man infogar inte järnvägen i kommunernas långsiktiga planering av bebyggelse och arbetsplatser.

Dessutom så är landsortens politiker makalöst flata de vågar aldrig konkurrensutsätta de stora kommunerna i varje län. Utan lite lismande talar om vi skall samarbeta inte bråka. Stockholm Malmö och Göteborg växer så de knakar men det gör länshuvudstäderna också. Allt detta gynnar importerad mat.

Jordbruket självt har inte bidragit särskilt mycket till lösa upp den här situationen. Man kan säga att klantigare ägare av förädlingsindustrin får man leta efter än svenskt lantbruk. Strukturaffärer som nedläggning av slakteriförbundet, försäljningen av Scan till Finland, Svenska slakterier till Danmark, mejerimarknadens strukturaffärer. Snart är vi ett läge Danskt alltsammans. Självklart gynnar danskarna sin förädlingsindustri inom sig och ger blanka den i Sverige.

På spannmålssidan saboterar många tyckare etanolfabriken i Norrköping man skall inte göra bränslen av mat. Men det är i förbränningen av alkohol man genererar CO2 som håller igång fotosyntesen inte ett hg går förlorat i det lånet, man gör agridrank av mältprodukterna som minskar sojaimporten och därmed minskar vår CO2 exportering av produkter från utlandet. Kolsyran från processen återvinns går in i olika kolsyraprocesser som läsk och mycket mera. Energiåtervinning av energi från destilleringsprocessen.

Halmen blir strö och gödning. Vad som händer i denna process är att man ökar produktionen av mat inhemskt samtidigt som vi minskar importen av fossila bränslen.

Det mest motsägelsefulla intellektuella komplexet är att närmare 25000 ha vete går till sprit absolut. Vodka i Åhus. Då är det ingen som lyfter ett finger och säger men konsumtionssprit skall vi inte tillverka av vete/ mat ingen har några moraliska betänkligheter. Inte heller när öl görs på gårdar och Whiskeymälterier uppstår. Eller att miljoner och åter miljoner ha går till vin istället för mat i världen.

Om man skall intellektuellt hävda att mat skall vara mat då bör vi börja med saker och ting i rätt ände vin och sprit borde väl då inte få göras av mat. Jag kan inte slita mig från att denna debatt animerar från oljeindustrin man springer deras ärenden. Liksom vindkraftsmotståndarna är finansierade och moraliskt understödda av kraftindustrin.

Det finns ett hopp små mejerier börjar växa, vindkraft, lokal elproduktion, takel, solceller, lokal slakt, närodlat osv. Men den töntigaste av alla kampanjer som fortfarande pågår är ät svenskt. Man har märkt maten med allhanda flaggor och lappar som kostar pengar sätta dit och höjer priset. Märkningarna är så illa utförd att kunderna blir rådvilla. Köp Svenskt har fältropet varit under evinnerliga tider resultatet av den kampanjen är att importen fördubblats medan den pågått.

Viljan att exportera har man avhänts sig det är Scan, Arla och Dansk slakt som tar pengarna som förädlingen åstadkommer medan bönderna får det som blir över och knappt det.

Detta är historien om landet som kanske hade de allra största förutsättningarna bli stora 25 miljoner grisar som Danmark, tredubblad mjölkproduktion och i varje fall fördubblad produktion av spannmål.

Då hade vi varit självförsörjande till 150 % men talar man om detta då blir politikerna arga och bönderna vill inte kännas vid att det går lösa problemen med god lönsamhet.

Ska bönderna överleva och öka sin verksamhet måste man förädla och exportera. Gudfruktiga önskningar om ät svenskt det löser inte vår självförsörjning och minskar inte importen. Ja det är bara gudfruktiga önskningar. Tyvärr det kommer bidrag till än mer import.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

DAGENS POLITIK Analys av jobben från Centerpartiet Classic Arbetskraftsundersökningarna (AKU) augusti 2014:   Nu kommer jobben Centerpartie Classic analyserar den senste arbetskraftsundersökningen I augusti ökade arbetslösheten med 11 000 per...

Om man får tro Konjunkturinstitutet så tappar ekonomin snarare fart än rätar på sig. Industrin vill inte komma igång på exportsidan. Skulle tillväxtprognosen på 1,8% i ekonomisk tillväxt i år vara korrekt då har vi ur sysselsättningssynpunkt ännu ett...

Utveckling mot en modern landsbygd Det där är alldeles för enkla argument som mitt älskade parti redovisar det beror på okunskap.. Skall Svensk livsmedelsproduktion växa krävs ordentligt med export dom som skrivit centenserna har inte satt sig in hur...

Sysselsättningen ökar       CENTERPARTIET CLASSIC                                         Analyserar: Vi ber redan från början våra läsare om ursäkt  detta är ingen enkel materia men lär du dig detta har du stor trovärdighet och försprång fr...

  Lite sans och balans för det väl ändock vara välfärden har förändrats även jordbruket och landsbygden. Vi lever i en globaliserad värld där konkurrensen från omvärlden är avgörande vi kommer aldrig mer kunna isolera oss utan konkurrera med andra....