Utveckling mot en modern landsbygd
Det där är alldeles för enkla argument som mitt älskade parti redovisar det beror på okunskap.. Skall Svensk livsmedelsproduktion växa krävs ordentligt med export dom som skrivit centenserna har inte satt sig in hur det förhåller sig.

Vi har ungefär 78.000 bönder med normal produktivitet i branschen går det åt ca 1500 färre bönder nästa år för att arbeta inte jordbrukets del av BNP (JNP) Skall vi öka antalet bönder utveckla landsbygden krävs det att värdet på de produkter som produceras stiger med ca 2,5%. Om vi producerar 5 miljoner ton spann mål krävs det i varje fall 150 tusen ton ytterligare varje år som vi ökar produktionen med och säljer på export.

En del i vår basindustri för spannmål är Etanolen som vi tankar bilen med och som vi dricker upp. EU har gått på dumheten att det leder till svält att köra på etanol. Vilket är en jättelögn. Vi har åkermark så det räcker till att försörja 10 miljarder människor med förstklassig mat och dessutom producera bra mycket etanol utan politiska begränsningar.

Vi kan dessutom om vi sköter våra skogar bättre öka beskogningen 5% så löser vi CO2 problemen mer etanol och mindre bensin. Försörjningsproblemen består i Urbaniseringen nedläggning av bra åkermark.

Mjölksektorn sitter ännu mer pyrt till med i mellan 5 - 6 tusen producenter så behövs det 150 färre bönder nästa år för att få fram mjölkvolymen som produceras idag. Kossorna mjölkar mer fodren blir bättre osv. Om vi dricker oss blå på Svensk mjölk så har vi ohjälpligt ett överskott på mjölk.

1000 gårdar klarar elegant producera den K-mjölk, ost och smör som behövs på den Svenska marknaden. Griskött är det på ett likartat sätt med. Därför krävs en målinriktad export som säljer volymer. I mjölkens fall torr mjölk smörfett ost massa med mera. De stora förbrukarna är inte ICA eller Willys mjölkdiskar det är konditoriindustrin glass, konserver, såsexstrakter mm. Ät Svensk glass det hjälper mjölkproduktionen.

Det åker omkring charlataner i den Svenska debatten och pratar runt och tunt ät Svenskt med de siffror vi har så innebär ,ät Svenskt, att vi på 20 år utrotar Svenskt lantbruk till ett minimum. Vad som krävs det är en expanderande livsmedelsindustri av typ IKEA Food.

Vi kan sälja svenskt griskött i Kina, Ryssland, USA och Japan men åk då för blanke "faen" inte dit och försöka lära Japanerna stycka svenskt. Stycka Japanskt enligt 1000-årig kultur.

Här krävs det politiska krutet Centerpartiet skall beskriva saker som de är sedan se till att det blir fart på exporten. Det som hänt under kampanjen Matlandet Sverige är inget mer än att produktivitetsutvecklingen har tagit sitt färre personer behövs på landsbygden för att fylla dess verksamhet. Nu måste det till krafttag för att vända utvecklingen.

Lär av skogsindustrin, lär av etableringen av vindkraft, lär av sågverksindustrin som gör flis till massa och bark blir motkraft, lär av småindustrin underleverantörerna till underleverantörerna. Lär av maskinringarna framtiden heter export entreprenörskap Export 1. från landsbygden till staden, 2. från Sverige till världen. Tro inte på de som pratar om ät Svenskt de kommer utrota jordbruket .

Ekojordbrukarna är underkastade samma regler i ekonomin de blir produktivare och produktivare det går åt färre ekobönder inte fler. Skulle vi kunna öka ekoproduktionen från dagens 2 % till 5% på tio år då har vi gjort något fantastiskt. det skulle inte kräva många fler.

Ps detta har inte landsbygdspartiet fattat ett jota av de lever i tron det går bevara allt till sist ett olönsamt museum på bidrag. Sätt landsbygdspartiet på museum istället Ds

http://staffandanielsson.blogspot.se/2014/08/centerpartiets-program-for-kraftig.html

Lite sans och balans för det väl ändock vara välfärden har förändrats även jordbruket och landsbygden. Vi lever i en globaliserad värld där konkurrensen från omvärlden är avgörande vi kommer aldrig mer kunna isolera oss utan konkurrera med andra. Vi har trots brister kanske världens bästa välfärd. Ett sjukvårdssystem som fungerar mycket väl. Pensionssystem barnbidrag mm fungerar. Visst man kan kritisera jobbskatteavdrag skatteskillnader och en hel del annat men trots detta så är vi kanske världsbäst på välfärd. Landsbygden är illa utsatt av internationell konkurrens frågan är hur vi skall vända utvecklingen.

Den offentliga sektorn har ca 1,5 milj anställda om man inser att även produktiviteten slår igenom på offentlig sektor så betyder det det går åt ca 70 000 färre personer i offentlig sektor varje år. Sektorn blir smartare lösa sin uppgifter. Sjukvården är en av de sektorer som är allra bäst på produktivitet. Vi är mycket smartare idag än för tio år sedan därför går det åt färre vårdplatser. Behovet av vårdplatser står i proportion till de vetenskapliga framstegen. På vårdområdet är det inte på samma sätt som i industrin man utökar antalet produkter man säljer.

Här handlar det snarast man minskar vårdprodukten medan geriatrin växer. Vad man inte riktigt klarat balansen mellan ökad produktivitet och personaltäthet här haltar det på många områden.

På jordbrukets område är det samma fenomen hur du än räknar låt oss ta siffran 78.000 brukare då innebär produktivitetsutvecklingen att det går åt 1000 färre brukare per år för att producera vad den svenska marknaden efterfrågar. Betänk några tekniska ovationer, mjölkrobot, högre avkastning per kossa, bättre sorter, skördare i skogen. Det krävs att man sätter sig ned och tänker efter hur det hela hänger ihop. Skall vi ha fler bönder då måste vi producera mer än vad den svenska marknaden kräver det innebär vi är piskade till att export. Sluta gränserna och med fortsatt produktivitet så utrotar landsbygden sig självt.

Därför är det viktigt att man vänder befolkningsutvecklingen det innebär nya arbetsplatser på landsbygd och mindre tätorter. Frågan vill de som är kvar på landsbygden ha fler företag och innebyggare. Det krävs en mentalitetsförändring. Landsbygden måste exportera så området växer. Det är export som är landsbygdens framtid förneka aldrig detta. Tälja träskedar åt varandra är inte framtiden.

Lite sans och balans får det ändock vara. Inte ens kommunister, socialister förnekar produktivitet och förändring. Det är bara miljöpartiet och Fi som förnekar verkligheten. Min kritik mot landsbygdspartiet man försöker tala om landsbygden och samhället som det går att göra till en isolerad å vilket är förbannad lögn och dikt. Man förnekar de faktorer som förändrar samhället det är produktivitet och ekonomisk tillväxt. Båda dessa faktorer är avgörande för att hålla våra välfärdsprogram. Slutna gränser betyder slutet för Sverige som välfärdsnation produktiviteten slår ut oss själva på några få år.

BASKUNSKAP OM INTRERNATIONELL JORDBRUKSPOLITIK

Matvalet i butik är fritt. Att sedan jordbrukssektorn globalt är reglerad på alla håll och kanter det är knappast Sveriges fel. Vi kan givetvis ta bort momsen på mat då gäller det alla mat frågan i hur många led. Sedan lite undervisning WTO-avtalet är en skör mekanism om frihandel på varor i stort. Utan det skulle hela frihandeln urarta och vi gick mot ekonomisk stagnation. Merparten av varorna inom alla sektorer industri medicin mm är befriade från handelsrestriktioner. En del varor har gränsskydd handelshinder där arbetar WTO enligt principen omvandla hindren till tullar som sänks procentuellt för alla parter lika mycket trots att tullarna har olika nivåer detta har varit mycket framgångsrikt alla parter har tjänat på detta.


På jordbruksområdet har EU lyckats med att frihandeln på matvaror är inom unionen total. Ingen får belägga sin produktion med handelshinder. Man har ännu inte kommit fram till lika villkor det innebär att man heller inte får belägga jordbrukets varor med negativa handelshinder. Den sista resten av mjölkregleringen mjölkkvoterna lyfts under 2015. Sedan blir mjölken en världsmarknadsprissatt vara som prissätts på CBOT, EUREX och Fonterra. Mycket av mjölkpriset kommer speglas i spannmålspriserna. För tillfället råder det överskottsproduktion på mjölk globalt sett. 2 miljarder liter om året det motsvarar i stort 5000 gårdar för mycket. Mjölkkonsumtionen är på väg upp.


Således avregleringar måste göras med Consensus eller särskilt protokoll i WTO t.ex Indien fått smärre undantag som gynnar dem kortsiktig men missgynnar dem långsiktigt. EU kan inte bli mer avreglerat än det är i produktionsled och handelsled. Min personliga reflektion är att systemet inom EU är bra. Någon kommer då dragandes med gårdsstöden att det inte är frihandel jo det är det. Om man har insikten hur EU:s jordbrukspolitik har skapats fram till dags dato.  Alla stater som går med förhandlar sig in i EU på jordbruksområdet gäller principen alla bestämmelser som är lika i EU och inkommande medlemsland på jordbruksområdet slutförhandlar man och infogar i medlemsprotokollet. Grundläggande tekniklösningar gemensam yttre tullmur ger man en teknisk godtagbar lösning. Problemfrågor som konkurrenskraft mellan länderna har man infogat i ett neutralt teknikprogram arealstöd förr gårdsstöd nu. Som successivt trappas ned. Vi kommer inom en tjugoårsperiod helt lämnat gårdsstöd mm bakom oss konverterat till landsbygdsstöd och miljöstöd.


Eftersom jordbruksmarknaden består av likvärdiga parter EU/ Cairnsgruppen/ USA/Canada nickstater mm så kan man ta ut priserna på världsmarknaden. Det som inte sker är att maten blir billigare utan snarare mycket dyrare med världsmarknadssatta priser. Det bli några intressanta aktörer, CBOT, London Paris och diverse platser som sätter priset.


Fattigdomen utrotar vi bäst med att sätta människor i jobb. Svälten är en fråga som får domedagsprofeterna att uttala sig vi har fortfarande överskotts produktion på mat vi kan och kommer elegant föda tio miljarder människor med högkvalitativ mat. Svälten är en politisk fråga det finns dem som inte vill hjälpa folk i fattigdom och då skyller man på brist på livsmedel detta är lögn och förbannad dikt. När vi får världsmarknadssatta priser trillar matfrågan och svälten ned i politikernas knä de vill inte betala för att utrota svälten. De tycker det är för dyrt. Men visst skulle vi införa eko-produktion av baslivsmedel då blir det dyrt med bistånd. Om du tar tio ton spannmål på en bra åker och sänker avkastningen med 35 % då får du inse att priset stiger. Notera att man har det knapert i Favelan eller Kåkstaden Soweto är inte bondens fel om man inte kräver att bonde ska producera gratis.


Det blir köparen som trissar priset uppåt de behöver produktionssäkerhet för bullar tårtor ost mm. Bageri industrin behöver både ägg mjölk och mjöl. Just in right time. Idag har vi ett spannmålspris på ca 175 öre kilot det är det priset som sätter priset på grisar, mjölk, bröd ägg, höns och kyckling alla dessa är världsmarknadsprodukter.


Vi pratar om närodlat det är ett piss i Kategatt. Det är de stora aktörerna som behöver matens råvaror de köper 300 000 ton per gång det blir inte så närodlat då. Naturligtvis skulle närodlat slå igenom på riktigt då skulle spannmålspriset höjas 8 ggr till ca 13 kr kilot brödet kosta i varje fall 150 kronor kilot och griskött inte under 350 kr kilot… det är heller ingen kul utveckling allt måste balanseras stort smått eko och vad det nu är. (Eko ca 2,5 % av produktionen något man kan förbise. Det noteras ännu inte på någon börs. Kom inte dragandes med att förbjuda börser då blir jag arg och ledsen)

Lars-Håkan Halldin 

DAGENS POLITIK
Från Centerpartiet Classic

HÖGERNS BYRACKA EXPRESSEN
Citat ur Expressen. Nu vill Centerpartiet slå in på samma väg. I en debattartikel i Aftonbladet föreslog Annie Lööf "krav på minst svenska djurskyddsregler i all upphandling". Det skulle stänga ute alla utländska bönder, ty blott Sverige svenska regler har.

LITE KUNSKAP OM MAT OCH JORDBRUKS PRODUKTION
Detta är en svår materia knepig att förstå men om man skall ha kunskap om varför Sveriges självförsörjning är liten måste man kunna detta. Det vi lär oss är att det är ett klustersystem av företag, marknader, regler, skatter och mycket annat som måste ändras för att vi åter skall bli självförsörjande på mat.

1984/85 kom den berömda rapporten från OECD om inkomststödet till jordbruket den omfattade i stort alla länder inom OECD. Sverige Österrike, Finland och Schweiz låg högst med ett konsumentstöd som var närmare 70 % av matpriset som konsumenten betalade.

Jordbruksministern Mats Hellström myntade sin berömda devis nu skall vi snörpa jordbruket en gång för alla. Den första grundstenen i denna plan det fanns arbetskraftsreserv som sysslade med en improduktiv verksamhet som hette jordbrukare den gruppen var nationalekonomiskt olönsam. Om man då gjorde en nationalekonomisk analys var det lönsammare för Sverige att bonden lägger av och jobbar på Volvo.

Det gick heller inte motbevisa med den tidens mått mätt då var det rätt analys.
Subsidierna till jordbruket mättes i förhållande till då rådande världsmarknadspriser hur mycket konsumenterna och nationalekonomin betalade för mycket för den mat som producerades. För varje 100-lapp konsumenten betalade gick 70 kr ut som subvention till hela produktionsklustret för maten. Bonde, regleringssystem, förädling, distribution och handel. Alla skar i mellan kraftigt av det överpris som man ansåg rådde.

Subsidierna utgjordes i stort av framförhandlade priser, låg förädlingsgrad, regleringar och skattesubventioner samt direktbidrag.

Problemet för jordbruket och det hänger fortfarande med är att det råder en ovilja förädla och exportera samt att Svenska exportprodukter inte har den förädlingsgrad som krävs för att hävda sig på europeisk och global livsmedelsmarknad.

Regeringen mötte problemen med att man skar successivt ner skydden för jordbruket man EU-anpassade och världsmarknadsanpassade. Effekten blev snabbt svenska varor var konkurrenslösa och exporten vällde in över våra gränser. Lönsamheten sjönk som en sten.

Den politiska ambitionsnivån var att sänka bondepriserna till ett minimum man talade om 60 öre kilot för spannmål, 8.50 kilot för griskött, kanske 10 kr för nöt och 1.50 kilot för mjölk. Då fram till EU-inträdet hade regeringen styrinstrumenten i sin hand och man valde målmedvetet gynnade överskottsimport som subventionerades av säljarländerna. Med regleringsinstrumentet missgynnade export från Sverige.

Det var i denna veva som spårbytet gjordes men det hade föga eller ingen effekt planen var klar Svenskt jordbruk skulle bli ett minimum ett hobbyjordbruk.

EU-inträdet förändrade bilden men de förhandlingar som då bedrevs innebar att de svenska förhandlarna i varje läge valde att lägga konkurrensnackdelar på Svenskt jordbruk man tog inte hem regelverk och ersättningar som fanns. Finnarna valde arktiskt stöd det ville de svenska förhandlarna inte höras talas om.

Vid den här tidpunkten kom flera bakslag för regeringen det var GATT/ WTO-uppgörelsen som omvandlade gränsskydd till tullar och anpassade inre regleringar till lika stora sänkningar som man sänkt tullarna. Det som de Svenska förhandlarna hoppades mycket på var att sänkningen av inlösenpriserna (Interventionen) med 15 % till och med 30 % på vissa områden skulle sänka de svenska priserna. Nu skulle aldrig det Svenska jordbruket kunna hävda sig man visste att prisnivåer på 80 öre kilot för spannmål, 2.50 på mjölk det skulle få produktionen att falla.

Vad förhandlarna bortsett ifrån var att GATT-avtalet var globalt och drabbade alla länder i GATT. Följden av avtalet blev att produktionen anpassades till efterfrågan vilket var den intellektuella tanken men det förstod inte de svenska förhandlarna. Plötsligt steg priserna på spannmål med nästan 75 % ja 100 % om man jämför med inlösenpriset. De regleringssystem som man avskaffat flyttade ut på de internationella livsmedelsbörserna som ekonomerna dödförklarat och menat det var Chicago Board of Trade som slutgiltigt skulle flytta jordbruket till de platser i världen där de bästa produktionsförhållandena rådde.

När Chicago började sätta ett pris på 180 öre kilot på spannmålen då hände det som ingen ekonom förutsett att griskött, ägg, höns, kyckling, bröd, mjöl, konditorivaror med flera produktgrupper blev prissatta av världsmarknaden efter sitt spannmålsinnehåll via terminshandel. Man hade skrivit fast sig i GATT/WTO och nu gick det inte längre reglera bort jordbruket.

Sverige har gjort några tappra försök med en djurlag som skall höja priset så mycket att griskött, mjölk, nötkött och därmed bröd ägg mjöl foder blir så dyra att de konkurreras ut av importen och är chanslösa på exportmarknaden.

Sedan har man fortsatt av bara farten med dieselskatter, konstgödselskatter, dåliga tillämpningar av regelverk som ökat importinnehållet i de svenska matprodukterna. Matproduktionens dilemma är att man i varje led lägger på 100 % vilket gör att svensk mat inte kan konkurrera med importmat. Undantaget är Lidls som lägger på 20 %

De flesta butiker använder mat som lockvara och belägger det med 100 % prispåslag.

Jordbruket har inte själva tagit fossilberoendet på allvar och valt bränslen och produktionsmetoder som gör dem oberoende av fossil bränsleimport. Även på foder och konstgödselsidan är man illa ute. Vid en oljeavspänning fungerar inte svenskt jordbruk mer än ca 3 veckor.

I hägnet av detta pågår en strukturomvandling även den vägledd av regeringar man centraliserar snart sagt allt skolor läggs ned, åldringsvård läggs ned, barnomsorg i kommunens centralort, arbetsförmedling, sjukkassa, lanthandel, bygdegårdar, restauranger ja i stort sett allt tas bort. Bensimacksdöden och omstruktureringen av bensinbolagen har även det bidragit.

Vägar underhålls inte heller inte järnvägar med svagt trafikunderlag man infogar inte järnvägen i kommunernas långsiktiga planering av bebyggelse och arbetsplatser.

Dessutom så är landsortens politiker makalöst flata de vågar aldrig konkurrensutsätta de stora kommunerna i varje län. Utan lite lismande talar om vi skall samarbeta inte bråka. Stockholm Malmö och Göteborg växer så de knakar men det gör länshuvudstäderna också. Allt detta gynnar importerad mat.

Jordbruket självt har inte bidragit särskilt mycket till lösa upp den här situationen. Man kan säga att klantigare ägare av förädlingsindustrin får man leta efter än svenskt lantbruk. Strukturaffärer som nedläggning av slakteriförbundet, försäljningen av Scan till Finland, Svenska slakterier till Danmark, mejerimarknadens strukturaffärer. Snart är vi ett läge Danskt alltsammans. Självklart gynnar danskarna sin förädlingsindustri inom sig och ger blanka den i Sverige.

På spannmålssidan saboterar många tyckare etanolfabriken i Norrköping man skall inte göra bränslen av mat. Men det är i förbränningen av alkohol man genererar CO2 som håller igång fotosyntesen inte ett hg går förlorat i det lånet, man gör agridrank av mältprodukterna som minskar sojaimporten och därmed minskar vår CO2 exportering av produkter från utlandet. Kolsyran från processen återvinns går in i olika kolsyraprocesser som läsk och mycket mera. Energiåtervinning av energi från destilleringsprocessen.

Halmen blir strö och gödning. Vad som händer i denna process är att man ökar produktionen av mat inhemskt samtidigt som vi minskar importen av fossila bränslen.

Det mest motsägelsefulla intellektuella komplexet är att närmare 25000 ha vete går till sprit absolut. Vodka i Åhus. Då är det ingen som lyfter ett finger och säger men konsumtionssprit skall vi inte tillverka av vete/ mat ingen har några moraliska betänkligheter. Inte heller när öl görs på gårdar och Whiskeymälterier uppstår. Eller att miljoner och åter miljoner ha går till vin istället för mat i världen.

Om man skall intellektuellt hävda att mat skall vara mat då bör vi börja med saker och ting i rätt ände vin och sprit borde väl då inte få göras av mat. Jag kan inte slita mig från att denna debatt animerar från oljeindustrin man springer deras ärenden. Liksom vindkraftsmotståndarna är finansierade och moraliskt understödda av kraftindustrin.

Det finns ett hopp små mejerier börjar växa, vindkraft, lokal elproduktion, takel, solceller, lokal slakt, närodlat osv. Men den töntigaste av alla kampanjer som fortfarande pågår är ät svenskt. Man har märkt maten med allhanda flaggor och lappar som kostar pengar sätta dit och höjer priset. Märkningarna är så illa utförd att kunderna blir rådvilla. Köp Svenskt har fältropet varit under evinnerliga tider resultatet av den kampanjen är att importen fördubblats medan den pågått.

Viljan att exportera har man avhänts sig det är Scan, Arla och Dansk slakt som tar pengarna som förädlingen åstadkommer medan bönderna får det som blir över och knappt det.

Detta är historien om landet som kanske hade de allra största förutsättningarna bli stora 25 miljoner grisar som Danmark, tredubblad mjölkproduktion och i varje fall fördubblad produktion av spannmål.

Då hade vi varit självförsörjande till 150 % men talar man om detta då blir politikerna arga och bönderna vill inte kännas vid att det går lösa problemen med god lönsamhet.

Ska bönderna överleva och öka sin verksamhet måste man förädla och exportera. Gudfruktiga önskningar om ät svenskt det löser inte vår självförsörjning och minskar inte importen. Ja det är bara gudfruktiga önskningar. Tyvärr det kommer bidrag till än mer import.