Budgetanförande om jag deltagit i KF:s allmänpolitiska debatt
Lars Håkan Halldin supplant i fullmäktige ©
Eksjö Kommuns Ekonomiska läge inför budgeten 2015
Låt mig ta budgeten till en några principiella utgångspunkter som länder till eftertanke.
Sverige går mot en viss förbättring av ekonomin. Många säger att det utgående budgetsaldot i statens ekonomi är det som visar på om tillståndet i landets ekonomi är gott eller ej
Inför det kommande budget året har man sänkt skatterna något för mycket
- och de oförutsedda utgifterna är väl stora
- ökningen av försvaret
- och bristen på underhåll av infrastrukturen.
PENSIONÄRSSKATTEN
Att man misshandlat landets pensionärer är ett momentum pensionärerna betalar mer skatt än motsvarande grupp löntagare. Det är inte bra en brist i ekonomin utan visar på en brist i takt och ton. Framförallt mot oss som byggt landet.
När dagens politiker lekte i sandlådan då byggde vi landet. Vi hade väl förväntat oss att de skulle ta sig upp ur sandlådan i mogen ålder tyvärr är de där fortfarande
Varje skatteökning i kommunerna ökar detta gap. I skattedebatten måste man hitta en formel så att pensionärerna undantas kommunala skattehöjningar.
BNP ger oss svaret
Rikets ekonomi bygger på det ekonomiska tillståndet måttet på vad produktion av alla varor och tjänster kostar. BNP är för närvarande 378 000 per person i landet den har ökat i en mycket långsam takt vilket är ett mått på att tillståndet i landets ekonomi inte är det bästa utan förhållandevis svagt.
Enda glädjepunkten är att produktivitts ökningarna har hållit sig inom ramen för 2 % vilket innebär att några grundläggande skador inte har uppstått i ekonomin under de sista 10 åren trots internationell kris.
Lönebildningsprocessen
Lönebildningsprocessen har skötts mycket ansvarfullt. Vi kan se att vi för 18 året i följd får ökade reallöner som ger ökad köpkraft i offentlig sektor medan lönesumman ligger inom inflationsmålet. Vår styrka har varit skogen, malmen, låga räntor otroligt lågt energipris och en relativt god efterfrågan i privata såväl som offentlig sektor.
Arbetsgivarnas smala lycka är att det är billigare mycket billigare att anställa än för 10 år sedan. Lönekostnaderna relativt de reala värdena på företagens omslutning har minskat.
Många politiker i kommunerna vrider sig håller upp handen sätter båda fingrarna i öronen vad har det med Eksjö ekonomi att göra
Brutto Kommun produkten 375 000 per person
Brutto kommun produkten i Eksjö är något lite lägre än Riksgenomsnittet 375 000 kronor per person det är måttet på aktiviteten i produktion av varor och tjänster.
Antalet sysselsatta
Den fråga som är avgörande för kommunens budget hur många händer går det åt för att skapa KBP ja för vår del går det åt 10807 personer.
Vår BKP är 4,1 miljarder kronor
Av de 4,1 miljarderna kan man säga att kommunens omslutning på 1 miljard är en delmängd av alla varor och tjänster i kommunen.
Jag vill i detta sammanhang notera miljöpartiets politik att inte ha någon ekonomisk tillväxt alls det skulle inneburit att vi under den senaste femårsperioden haft 1100 färre skattebetalare som inte varit sysselsatta varit utan jobb. Troligen lämnat kommunen.
Skall man dessutom inför 36 timmars arbetsvecka tappar vi ytterligare 1000 personer. Detta är realiteter som man inte kan gå runt.
Produktiviteten
Produktiviteten i den samlade ekonomin i kommunen rör sig 0m ca 1,8 % till 2,2 procent. Det innebär att strukturomvandlingen av arbetskraften som bor i kommunen och bidrager till KBP går det åt 220 färre händer att tjäna in KBP 2015. Detta är utmaningen i allt offentligt budgetarbete.
Ekonomisk tillväxt
Hade vi inte en ekonomisk tillväxt så skulle det fattas 220 skattebetalare för 2015 det innebär ett skattebortfall på 11 miljoner. Nu är prognosen för den ekonomiska tillväxten 1,9 % vilket gör att bortfallet i skattekraft minskar. Den ekonomiska tillväxten innebär att bortfallet av arbetskraft i KBP om 220 personer mildras då tillväxten kräver 210 personer för att tjäna in den högre tillväxten. Resultat blir vi tappar 10 skattebetalare det är ca 450 000 kr. En befolkningsökning med 50 personer skulle dessutom ge oss 2,25 miljoner kronor. Det är just siffran 10 färre skattebetalare som är ramen för budgeten och förklarar varför inte man kan hålla budget.
Det som skall rädda kommunens budget är då produktivitetsökningen på ca 2 % i den kommunala verksamheten vilket gör att vi får ca 18 miljoner mer att röra oss med. Summan av kardemumman är i runda tal 20 miljoner mer i den kommunala budgeten.
Då är frågan vill vi eller ens vågar vi ta ut produktivitetsökningen en plan hur man omfördelar produktivtetsökningen till behövande sektorer saknas. Den svåra frågan är kan vi bli 2 % produktivare i barnomsorg, skola, vård, gator lokaler och löner. Vår smala lycka ligger i ökade reallöner hos dem som skapa KBP löneutvecklingen netto räddar oss och vi kan klarar målet. Vår skattesats ger oss tillbaka mer än en femtedel av lönekostnaden.
Hoppas på ökade bidrag från staten det kommer väl ge något.
Pensionskapitalet
Kommunen håller på att äta upp pensionskapitalet två ggr AFA-pengarna skall självfallet inte bokföras som en intäkt på resultaträkningen utan vara en post i balansräkningen pensionsåtagande kredit. När man räknar ut kommunens månatliga pensionsåtagande ekonom skall det bokföras resultat debet och pensionsåtagande kredit därefter regleras avgifter och åtaganden pensionsåtagande debet sedan betalas det kredit i kassa. Då får man en rättvisande bild av pensionerna.
Vi skall ju vara medvetna att ett års skatteintäkter är i realiteten en pensionsskuld.
Höja skatten
Då ställer du dig frågan skall vi höja skatten eller lösa problemen. Jag förordar att man löser problemen. Vi måste under budgetåret titta på var vi har budgetöverdrag och var de organisatoriskt härstammar från. Troligen finns mycket att göra på detta område. Fråga oss har vi tillräckliga intäkter på våra arrangemangshallar mer och effektivare, kan vi senarelägga investeringsprojekt mm. Titta på logistiken i många aktiviteter. Sedan utan konsulter utan med sunt förnuft titta på gör vi rätt saker i äldreomsorgen, hemtjänst, barnomsorg, skola mm.
Våga i skolan ställa frågan 5 minuters bättre effektivitet i klassrummet vad ger det och vad krävs. Målet skall vara att alla aktiviteter är till för kommunens brukare elever eller vad du vill kalla dem.
Problemlösningen för bättre ekonomi
Problemet löses inte genom kasta mer pengar på problemet och fromt tro det löser problemet. Det är i grunden ett brott mot brukare och skattebetalare. Mer pengar brukar förvärra problemen.
Tillgripa intraprenader på penningbaserade system det brukar var en bra metod man mäter kostnaden med personalens hjälp.
Bygga upp rörelsekapitalet
Vi kan med vård av ekonomin successivt bygga upp ett rörelsekapital på 100 miljoner kronor under en femårsperiod det kräver bara eftertanke och lite gott handlag med ekonomin. Framförallt vi måste vilja detta.
- Rörelsekapital ger alla kommunala verksamheter mer pengar.
- Ger respit för planering
- och frihet att bestämma själva hur verksamheter skall utföras.
Fullmäktiges ledamöter kan inte lösa problemet
För vi här i fullmäktige kan inte lösa problemen ingen av oss här har kompetensen och skall inte ha kompetensen vi skall göra en rimlighetsbedömning. Personalen i barnstugan, skolan, äldreomsorgen och hemtjänsten de vet hur man löser problemen om vi ger dem rätt verktyg.
Jag är inte mot valfrihet men flåsande privatiseringar ser jag ingen framtid i utan låt intraprenaderna själva lösa sina problem och bygger de upp eget kapital får de behålla det är just bristen på rörelsekapital i lokala verksamheter som gör att man ser detta går inte längre. Då blir den kommunala produktionen basal, hel, ren och mätt men inte en verksamhet med profil och glädje.
Mager overhead
Resultat av intraprenad system är att overheaden brukar få leve på mager produktion. Måste ställa sig frågan vad är vi till för och motivera sin egen verksamhet. Mager overhead är framtiden.
Vi måste våga vara djärva
- Budskapet till chefer är mycket enkelt håll budget
- kan du inte det då gå det ut över din personal
- Och då går det ut över verksamhetens mål och arbetsformer.
Vi måste våga vara djärva gör omorganisationer lysa ut tjänster i konkurrens och anpassa medarbetarstaben så de uppfyller produktivitetsmålen.
Målet en solidarisk kommun i de mjuka tjänsterna som inte gör fel. För det krävs en decentralistisk stram men förtroendeskapande ekonomisk planering.
En gammal devis vill jag avsluta med ser man inte upp med plånbokebn då får man se upp med förståndet ser man inte upp med någondera då blir plånbok
