Budgetanförande om jag deltagit i KF:s allmänpolitiska debatt

Lars Håkan Halldin supplant i fullmäktige ©

Eksjö Kommuns Ekonomiska läge inför budgeten 2015

Låt mig ta budgeten till en några principiella utgångspunkter som länder till eftertanke.

Sverige går mot en viss förbättring av ekonomin. Många säger att det utgående budgetsaldot i statens ekonomi är det som visar på om tillståndet i landets ekonomi är gott eller ej

Inför det kommande budget året har man sänkt skatterna något för mycket

• och de oförutsedda utgifterna är väl stora
• ökningen av försvaret
• och bristen på underhåll av infrastrukturen.

PENSIONÄRSSKATTEN

Att man misshandlat landets pensionärer är ett momentum pensionärerna betalar mer skatt än motsvarande grupp löntagare. Det är inte bra en brist i ekonomin utan visar på en brist i takt och ton. Framförallt mot oss som byggt landet.

När dagens politiker lekte i sandlådan då byggde vi landet. Vi hade väl förväntat oss att de skulle ta sig upp ur sandlådan i mogen ålder tyvärr är de där fortfarande

Varje skatteökning i kommunerna ökar detta gap. I skattedebatten måste man hitta en formel så att pensionärerna undantas kommunala skattehöjningar.

BNP ger oss svaret

Rikets ekonomi bygger på det ekonomiska tillståndet måttet på vad produktion av alla varor och tjänster kostar. BNP är för närvarande 378 000 per person i landet den har ökat i en mycket långsam takt vilket är ett mått på att tillståndet i landets ekonomi inte är det bästa utan förhållandevis svagt.

Enda glädjepunkten är att produktivitts ökningarna har hållit sig inom ramen för 2 % vilket innebär att några grundläggande skador inte har uppstått i ekonomin under de sista 10 åren trots internationell kris.  

Lönebildningsprocessen

Lönebildningsprocessen har skötts mycket ansvarfullt. Vi kan se att vi för 18 året i följd får ökade reallöner som ger ökad köpkraft i offentlig sektor medan lönesumman ligger inom inflationsmålet. Vår styrka har varit skogen, malmen, låga räntor otroligt lågt energipris och en relativt god efterfrågan i privata såväl som offentlig sektor.

Arbetsgivarnas smala lycka är att det är billigare mycket billigare att anställa än för 10 år sedan. Lönekostnaderna relativt de reala värdena på företagens omslutning har minskat.

Många politiker i kommunerna vrider sig håller upp handen sätter båda fingrarna i öronen vad har det med Eksjö ekonomi att göra

Brutto Kommun produkten 375 000 per person

Brutto kommun produkten i Eksjö är något lite lägre än Riksgenomsnittet 375 000 kronor per person det är måttet på aktiviteten i produktion av varor och tjänster.

Antalet sysselsatta

Den fråga som är avgörande för kommunens budget hur många händer går det åt för att skapa  KBP ja för vår del går det åt 10807 personer.

Vår BKP är 4,1 miljarder kronor

Av de 4,1 miljarderna kan man säga att kommunens omslutning på 1 miljard är en delmängd av alla varor och tjänster i kommunen.

Jag vill i detta sammanhang notera miljöpartiets politik att inte ha någon ekonomisk tillväxt alls det skulle inneburit att vi under den senaste femårsperioden haft 1100 färre skattebetalare som inte varit sysselsatta varit utan jobb. Troligen lämnat kommunen.

Skall man dessutom inför 36 timmars arbetsvecka tappar vi ytterligare 1000 personer. Detta är realiteter som man inte kan gå runt.

Produktiviteten

Produktiviteten i den samlade ekonomin i kommunen rör sig 0m ca 1,8 % till 2,2 procent. Det innebär att strukturomvandlingen av arbetskraften som bor i kommunen och bidrager till KBP går det åt 220 färre händer att tjäna in KBP 2015. Detta är utmaningen i allt offentligt budgetarbete.

Ekonomisk tillväxt

Hade vi inte en ekonomisk tillväxt så skulle det fattas 220 skattebetalare för 2015 det innebär ett skattebortfall på 11 miljoner. Nu är prognosen för den ekonomiska tillväxten 1,9 % vilket gör att bortfallet i skattekraft minskar. Den ekonomiska tillväxten innebär att bortfallet av arbetskraft i KBP om 220 personer mildras då tillväxten kräver 210 personer för att tjäna in den högre tillväxten. Resultat blir vi tappar 10 skattebetalare det är ca 450 000 kr. En befolkningsökning med 50 personer skulle dessutom ge oss 2,25 miljoner kronor. Det är just siffran 10 färre skattebetalare som är ramen för budgeten och förklarar varför inte man kan hålla budget.

Det som skall rädda kommunens budget är då produktivitetsökningen på ca 2 % i den kommunala verksamheten vilket gör att vi får ca 18 miljoner mer att röra oss med. Summan av kardemumman är i runda tal 20 miljoner mer i den kommunala budgeten.

Då är frågan vill vi eller ens vågar vi ta ut produktivitetsökningen en plan hur man omfördelar produktivtetsökningen till behövande sektorer saknas. Den svåra frågan är kan vi bli 2 % produktivare i barnomsorg, skola, vård, gator lokaler och löner. Vår smala lycka ligger i ökade reallöner hos dem som skapa KBP löneutvecklingen netto räddar oss och vi kan klarar målet. Vår skattesats ger oss tillbaka mer än en femtedel av lönekostnaden.

Hoppas på ökade bidrag från staten det kommer väl ge något.

Pensionskapitalet

Kommunen håller på att äta upp pensionskapitalet två ggr AFA-pengarna skall självfallet inte bokföras som en intäkt på resultaträkningen utan vara en post i balansräkningen pensionsåtagande kredit. När man räknar ut kommunens månatliga pensionsåtagande ekonom skall det bokföras resultat debet och pensionsåtagande kredit därefter regleras avgifter och åtaganden pensionsåtagande debet sedan betalas det kredit i kassa. Då får man en rättvisande bild av pensionerna.

Vi skall ju vara medvetna att ett års skatteintäkter är i realiteten en pensionsskuld.

Höja skatten

Då ställer du dig frågan skall vi höja skatten eller lösa problemen. Jag förordar att man löser problemen. Vi måste under budgetåret titta på var vi har budgetöverdrag och var de organisatoriskt härstammar från. Troligen finns mycket att göra på detta område. Fråga oss har vi tillräckliga intäkter på våra arrangemangshallar mer och effektivare, kan vi senarelägga investeringsprojekt mm. Titta på logistiken i många aktiviteter. Sedan utan konsulter utan med sunt förnuft titta på gör vi rätt saker i äldreomsorgen, hemtjänst, barnomsorg, skola mm.

Våga i skolan ställa frågan 5 minuters bättre effektivitet i klassrummet vad ger det och vad krävs. Målet skall vara att alla aktiviteter är till för kommunens brukare elever eller vad du vill kalla dem.

Problemlösningen för bättre ekonomi

Problemet löses inte genom kasta mer pengar på problemet och fromt tro det löser problemet. Det är i grunden ett brott mot brukare och skattebetalare. Mer pengar brukar förvärra problemen.

Tillgripa intraprenader på penningbaserade system det brukar var en bra metod man mäter kostnaden med personalens hjälp.

 Bygga upp rörelsekapitalet

Vi kan med vård av ekonomin successivt bygga upp ett rörelsekapital på 100 miljoner kronor under en femårsperiod det kräver bara eftertanke och lite gott handlag med ekonomin. Framförallt vi måste vilja detta.

• Rörelsekapital ger alla kommunala verksamheter mer pengar.
• Ger respit för planering
• och frihet att bestämma själva hur verksamheter skall utföras.

Fullmäktiges ledamöter kan inte lösa problemet

För vi här i fullmäktige kan inte lösa problemen ingen av oss här har kompetensen och skall inte ha kompetensen vi skall göra en rimlighetsbedömning. Personalen i barnstugan, skolan, äldreomsorgen och hemtjänsten de vet hur man löser problemen om vi ger dem rätt verktyg.

Jag är inte mot valfrihet men flåsande privatiseringar ser jag ingen framtid i utan låt intraprenaderna själva lösa sina problem och bygger de upp eget kapital får de behålla det är just bristen på rörelsekapital i lokala verksamheter som gör att man ser detta går inte längre. Då blir den kommunala produktionen basal, hel, ren och mätt men inte en verksamhet med profil och glädje.

Mager overhead

Resultat av intraprenad system är att overheaden brukar få leve på mager produktion. Måste ställa sig frågan vad är vi till för och motivera sin egen verksamhet. Mager overhead är framtiden.

Vi måste våga vara djärva

• Budskapet till chefer är mycket enkelt håll budget
• kan du inte det då gå det ut över din personal
• Och då går det ut över verksamhetens mål och arbetsformer.

Vi måste våga vara djärva gör omorganisationer lysa ut tjänster i konkurrens och anpassa medarbetarstaben så de uppfyller produktivitetsmålen.

Målet en solidarisk kommun i de mjuka tjänsterna som inte gör fel. För det krävs en decentralistisk stram men förtroendeskapande ekonomisk planering.

En gammal devis vill jag avsluta med ser man inte upp med plånbokebn då får man se upp med förståndet ser man inte upp med någondera då blir plånbok

BASKUNSKAP OM INTRERNATIONELL JORDBRUKSPOLITIK

Matvalet i butik är fritt. Att sedan jordbrukssektorn globalt är reglerad på alla håll och kanter det är knappast Sveriges fel. Vi kan givetvis ta bort momsen på mat då gäller det alla mat frågan i hur många led. Sedan lite undervisning WTO-avtalet är en skör mekanism om frihandel på varor i stort. Utan det skulle hela frihandeln urarta och vi gick mot ekonomisk stagnation. Merparten av varorna inom alla sektorer industri medicin mm är befriade från handelsrestriktioner. En del varor har gränsskydd handelshinder där arbetar WTO enligt principen omvandla hindren till tullar som sänks procentuellt för alla parter lika mycket trots att tullarna har olika nivåer detta har varit mycket framgångsrikt alla parter har tjänat på detta.


På jordbruksområdet har EU lyckats med att frihandeln på matvaror är inom unionen total. Ingen får belägga sin produktion med handelshinder. Man har ännu inte kommit fram till lika villkor det innebär att man heller inte får belägga jordbrukets varor med negativa handelshinder. Den sista resten av mjölkregleringen mjölkkvoterna lyfts under 2015. Sedan blir mjölken en världsmarknadsprissatt vara som prissätts på CBOT, EUREX och Fonterra. Mycket av mjölkpriset kommer speglas i spannmålspriserna. För tillfället råder det överskottsproduktion på mjölk globalt sett. 2 miljarder liter om året det motsvarar i stort 5000 gårdar för mycket. Mjölkkonsumtionen är på väg upp.


Således avregleringar måste göras med Consensus eller särskilt protokoll i WTO t.ex Indien fått smärre undantag som gynnar dem kortsiktig men missgynnar dem långsiktigt. EU kan inte bli mer avreglerat än det är i produktionsled och handelsled. Min personliga reflektion är att systemet inom EU är bra. Någon kommer då dragandes med gårdsstöden att det inte är frihandel jo det är det. Om man har insikten hur EU:s jordbrukspolitik har skapats fram till dags dato.  Alla stater som går med förhandlar sig in i EU på jordbruksområdet gäller principen alla bestämmelser som är lika i EU och inkommande medlemsland på jordbruksområdet slutförhandlar man och infogar i medlemsprotokollet. Grundläggande tekniklösningar gemensam yttre tullmur ger man en teknisk godtagbar lösning. Problemfrågor som konkurrenskraft mellan länderna har man infogat i ett neutralt teknikprogram arealstöd förr gårdsstöd nu. Som successivt trappas ned. Vi kommer inom en tjugoårsperiod helt lämnat gårdsstöd mm bakom oss konverterat till landsbygdsstöd och miljöstöd.


Eftersom jordbruksmarknaden består av likvärdiga parter EU/ Cairnsgruppen/ USA/Canada nickstater mm så kan man ta ut priserna på världsmarknaden. Det som inte sker är att maten blir billigare utan snarare mycket dyrare med världsmarknadssatta priser. Det bli några intressanta aktörer, CBOT, London Paris och diverse platser som sätter priset.


Fattigdomen utrotar vi bäst med att sätta människor i jobb. Svälten är en fråga som får domedagsprofeterna att uttala sig vi har fortfarande överskotts produktion på mat vi kan och kommer elegant föda tio miljarder människor med högkvalitativ mat. Svälten är en politisk fråga det finns dem som inte vill hjälpa folk i fattigdom och då skyller man på brist på livsmedel detta är lögn och förbannad dikt. När vi får världsmarknadssatta priser trillar matfrågan och svälten ned i politikernas knä de vill inte betala för att utrota svälten. De tycker det är för dyrt. Men visst skulle vi införa eko-produktion av baslivsmedel då blir det dyrt med bistånd. Om du tar tio ton spannmål på en bra åker och sänker avkastningen med 35 % då får du inse att priset stiger. Notera att man har det knapert i Favelan eller Kåkstaden Soweto är inte bondens fel om man inte kräver att bonde ska producera gratis.


Det blir köparen som trissar priset uppåt de behöver produktionssäkerhet för bullar tårtor ost mm. Bageri industrin behöver både ägg mjölk och mjöl. Just in right time. Idag har vi ett spannmålspris på ca 175 öre kilot det är det priset som sätter priset på grisar, mjölk, bröd ägg, höns och kyckling alla dessa är världsmarknadsprodukter.


Vi pratar om närodlat det är ett piss i Kategatt. Det är de stora aktörerna som behöver matens råvaror de köper 300 000 ton per gång det blir inte så närodlat då. Naturligtvis skulle närodlat slå igenom på riktigt då skulle spannmålspriset höjas 8 ggr till ca 13 kr kilot brödet kosta i varje fall 150 kronor kilot och griskött inte under 350 kr kilot… det är heller ingen kul utveckling allt måste balanseras stort smått eko och vad det nu är. (Eko ca 2,5 % av produktionen något man kan förbise. Det noteras ännu inte på någon börs. Kom inte dragandes med att förbjuda börser då blir jag arg och ledsen)

Lars-Håkan Halldin 

I Mitt statement om konflikten en gång till utan floskler utan sådan som den är och vad jag står för. Intellektuell kritik av politiken i Mellersta Östern är på sin plats. Just nu är det grundläggande problemet striderna mellan Israel och Hamas. Israel bedriver inte proportionellt våld. De har 1 . Rätt skjuta ned alla raketer som går in över Israeliskt territorium, 2 rätt att bomba utskjutningsplatser för raketer proportionellt rampen har de rätt skjuta bort, 3 rätt att spränga de tiotusen stridstunnlar som grävts in i Israel även om sprängningarna detonationsvåg når in i civila områden då de grävts från civila anläggningar.

Det är upp till folkrättsdomstolen i Haag att följa upp ev brott mot mänskligheten 1, Mänskliga sköldar, 2 krigsanläggningar och raketramper i civila områden som skolor, 3 tvångsåtgärder tvingat stängt inne civila i områden mm som beskjutits, 4, frågan om varför man använt stödpengar till stridstunnlar istället för sjukhus skolor skyddsrum. mm.

Israel måste prövas mot om de använt övervåld i legitima stridssituationer. skjuta mot militära anläggningar i Civila områden kan inte anses proportionellt. I nästa steg i fredsförhandlingarna måste man pröva Gazas status. Egypten liksom Israel måste öppna gränserna och ett internationellt fredsfördrag övervakat av FN.

Hamas måste inse att självmordsbombare in i Israel från Gaza innebär området sluts igen. Liksom att nya raketer mot Israel är grund för sluta gränsen.

Det folkrättsdomstolen måste pröva är om raketerna mot Israel inte är ett brott motmänskligheten. De om inte Israel skjutit ned dem skulle lett till tiotusentals döda i Israel det är ändock 5000 raketer som avlossats med kapacitet att döda hundratals människor. Raketerna är oproportionerliga och skall bedömas som folkrättsbrott.

http://www.algemeiner.com/2014/08/01/finnish-tv-reporter-at-gazas-al-shifa-hospital-its-true-that-rockets-are-launched-here-from-the-gazan-side-into-israel-video/?utm_content=bufferbd97f&utm_medium=social&utm_source=facebook.com&utm_campaign=buffer

DAGENS POLITIK
Från personligen Lars-Håkan Halldin

Judehatet får aldrig ursäktas "Ledare Expressen"
Det var länge sedan antisemitiska slagord skanderades på gatorna i Tyskland. Men nu händer det igen.

DAGENS POLITIK
Från Centerpartiet classic

Fredrik det du skriver är helt korrekt. LRF skall inte leka Lo bojkotta S. Det är inte värdigt svensk demokrati att i alla tonarter bojkotta närmare 15% av väljarna. Politiker och organisationsföreträdare har fått SD på hjärna Istället för att ta den intellektuella debatten med dem i alla de sakfrågor de företräder. Men både LRF och Lo skulle inte våga detta. De skulle inte våga möta SD företrädare öga mot öga ute i bygdegårdarna. Jag vet varför många av LRF:s debattörer skulle tycka som SD i allt för många frågor. Vad som behövs är en debatt med dem inom demokratins hank och stör.